Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa ser på likabehandling och hur det arbetas med detta på skolorna. Fem lärare observerades under totalt 20 tillfällen och intervjuades därefter. Resultatet från undersökningen var att pojkar fick flest interaktioner där lärarna tog initiativ. De flesta interaktioner var i form av tillrättavisningar. Även för flickorna var tillrättavisningar den dominerade formen av interaktioner.

I detta examensarbete behandlas synskadade personers upplevelser kring sociala interaktioner. Synskadade personer kan uppleva olika problematiska situationer i sociala interaktioner på grund av sin funktionsnedsättning. Syftet var att, via en kvalitativ metod och intervjuer med tio synskadade personer, ta del av deras tankar, åsikter och erfarenheter och kunna finna strategier, som dessa personer använder sig av för att hantera och förebygga de problem som kan uppstå. Vidare, hur synskadade personer upplever sitt eget och andras bemötande i sociala interaktioner, vilka problem de eventuellt har upplevt i dessa situationer samt hur de har hanterat dessa problem undersöktes. Resultaten visar på olika problem som synskadade personer någon gång har upplevt i sociala interaktioner.

Resurser existerar i alla delar av ett företag. Interaktioner mellan resurser är ett fenomen som ständigt sker och påverkar ett företag. Studier om resursinteraktioner och dess samband är ett relativt outforskat ämne. I vårt fall har vi utgått från fyra fokala produkter (produkter i fokus), som interagerar med andra resurser i dess närhet. Vår studie förklarar hur dessa interaktioner påverkar olika beroendeförhållanden (ekonomiska, sociala samt teknologiska).

Det är viktigt att personalgrupper inom behandlings- och stödverksamheter präglas av positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer för att uppfylla funktionalitet och effektivitet. Brist på positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer riskerar att skapa en personalgrupp som präglas av oenighet och konflikter. Studien syftar således till att undersöka hur sociala interaktioner i en personalgrupp inom en stödverksamhet inverkar på det dagliga arbetet. Studien syftar även till att undersöka hur en positiv och funktionell personalgrupp skapas genom samspel mellan gruppmedlemmarna. Vidare diskuteras relationen mellan personalgruppens funktion och klienterna.

 Frågeställning: Vilka nyckelaktiviteter använder sig företag av för att skapa värde tillsammansmed sina kunder i sociala interaktioner?Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka aktiviteter respondentföretagen utför i sinvärdeskapande process tillsammans med sina kunder och användare i sociala interaktioner meddessa.Metod: En kvalitativ undersöknings design där semistrukturerade intervjuer utfördes medmålstyrt urval av 7 respondenter från olika företag i olika branscher.Slutsats: Studien visar att de företagen som undersökts ägnar sig åt olika typer avnyckelaktiviteter i den värdeskapande processen med kund i sociala interaktioner. Det finns vissanyckelaktiviteter som är gemensamma för de olika företagen och vissa används mer flitigt ellerframgångsrikt än andra. Oavsett vilka aktiviteter som utförs och oavsett företag så visar studienatt det finns en grundläggande process. Denna består av att företaget skickar ut någon form avoutput som når kunden och engagerar denna.

Den psykiska oha?lsan bland unga tjejer i Sverige o?kar kraftigt. Studier visar pa? att interaktioner som, fo?r individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien a?r, utifra?n ett interaktionistiskt perspektiv, att underso?ka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost.

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklärare lyssnar på sina elever. Två olika lärares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus på lärares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen är att försöka karaktärisera lärares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al.

Syftet med denna undersökning var att studera vilka förutsättningar tjejer och killar har i matematikundervisningen på gymnasiet utifrån lärarens agerande och attityder. För att undersöka detta observerades fyra matematiklärare på ett gymnasium under totalt femton lektioner och därefter intervjuades lärarna. Min observationsstudie visade att lärarna inte behandlade eleverna olika under genomgångarna, men att tjejerna hade mest lärarkontakt under lektionernas räkneövningar. Dessutom hade tjejerna generellt längre samtal och fler samtal med ett matematiskt innehåll jämfört med killarna. De flesta av lärar-elev-interaktionerna startade eleverna själva, men tjejerna inledde fler lärarinteraktioner än killarna.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan..

Då jag som receptarie kommer att ha ett ansvar när jag expedierar läkemedel ville jag lära mig mer om interaktioner (samspelet) mellan olika läkemedel samt interaktioner mellan traditionellt växtbaserade läkemedel (TVBL) och vanliga läkemedel. Min avgränsning gällande TVBL kom att bli interaktioner mellan johannesört och vanliga läkemedel och detta därför att johannesört är det växtbaserade läkemedel som interagerar mest och kan ställa till det ordentligt vid fel kombinationer. Som receptarie har jag ett ansvar gentemot apotekskunden och därför kände jag att jag ville fördjupa mig i interaktionsproblematiken. Den farmaceutiska kompetensen innefattar i hög grad kunskapen om läkemedelsinteraktioner. Farmaceuter arbetar sida vid sida med sjukvården och har ofta kontakt med förskrivande läkare och då kan det vara bra att rent professionellt kunna hur specifika interaktioner yttrar sig.

Syftet med uppsatsen är att undersöka pedagogers syn på kommunikationen mellanpedagog och elev och vad som kännetecknar ett bra respektive dåligt bemötande.Intervjuer med sju pedagoger i två olika arbetslag utgör den empiriska delen. Iundersökningen framkommer det hur viktiga de dagliga mötena är samt att sompedagog uppmärksamma varje elev. Att utgå från varje elev och denneserfarenheter främjar ett gott bemötande. Ett konsekvent kroppsspråk med tydligabudskap leder till ökad förståelse och färre missförstånd. Den huvudsakligaanledningen till dåligt bemötande är tidsbrist som kan orsaka en bristfällig relationmellan pedagog och elev..

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns på nationell- kommunal- ochskolnivå. Det är kommunen som ansvarar att upprätthålla målen som står skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet är att studera texterna som styr skolan, specifiktförändringen av begreppet elev. Studien fokuserar på eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som används är textanalys med tvåinriktningar, innehållsanalys och diskursanalys.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan..

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan..

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan..